Radioteatern gav mig en beställning på en ny pjäs med temat En politisk teater?. Det var nog tur, för jag kunde lika gärna ha slutat skriva där och då. Jag är alltid beredd att lägga ner allting. Den beredskapen fick jag i mig med modersmjölken. Jag fick mycket med modersmjölken. Taskig självkänsla och övervikt bland annat.
I efterhand förstår jag att I kassan är en hyllning till min mamma. Det skulle hon aldrig förstå. Hon lyssnade aldrig på mina pjäser. Hon frågade istället en vän som brukade lyssna. Han sa att de inte var särskilt bra. Det tyckte hon var viktigt att tala om för mig. Här måste jag påpeka att den traditionen har jag brutit. De få gånger jag hör något negativt om människor jag håller kära håller jag käften.
I kassan har satts upp på Teater Brunnsgatan Tre av Anna Pettersson, en lika underbar regissör som hon är skådespelare och sångerska. Elisabeth Carlsson spelade alla rollerna. Det var helt fantastiskt. Båda två var geniala.