post

Högmod eller kanske inte det, nej

Högmod har gått svinuselt. Och då har jag verkligen försökt. När jag vaknade låg jag länge kvar i sängen och intalade mig själv att jag var bäst i norra Europa på att skriva samtidskomedier. Så långt gick det rätt bra. Med min nyvunna, spröda övertro på mig själv tassade jag upp och slog mig nonchalant […]

post

Och vinnaren är…

Jag har hamnat i en valsituation, vilket nästan är det värsta som kan hända. Efter att ha avverkat lättja och kättja, (ja, jag är konservativ), så ska jag sömlöst glida över i nästa dödssynd och kanske till och med verkligen få lite inspiration att skriva på min samtidskomedi som kombinerar modern inredningskult med det stora […]

post

Spänd stämning – eller kättja på jobbet

Så, hur viktigt är liderlighet i arbetslivet, som inspiration, motivation och pådrivare? Jag hade faktiskt ett samtal om detta ämne, då vi diskuterade om inte lite erotisk spänning kunde vara sporrande på jobbet. Man börjar vilja glänsa lite för att man vill bli sedd av någon, eller så vill man visa någon annan att den […]

post

Sexdrive

Mitt försök med sex som kreativ motor blev ett antiklimax minst sagt. Inget blev gjort – varken sex eller skrivande. Men det måste vara mig det är fel på, och inte själva idén. Sex är ju en stark drift – det är därför den ständigt exploateras på de mest udda sätt. Jag tror till exempel […]

post

Mer lidande än liderlighet

Man har tydligen döpt om den här synden. Kättja lät väl för mycket som ett sagodjur. Nu heter det liderlighet. Men själva syndsubstansen är väl densamma. Jag skulle alltså prova liderlighet som drivkraft och det kanske låter spännande för vissa, men det har varit en kamp hela vägen. Om nu liderligheten ska sporra till stordåd, […]

post

Lättjan revisited

Det här med kättja som drivkraft har visat sig vara mer invecklat än jag trodde. Det kräver insatser bortom billig lingerie och Jane Austen-filmatiseringar. Just nu är jag inne i en känslig diskussion med både mig själv och andra, så jag får helt enkelt återkomma om kättjan. Nån gång. Kanske. Men jag har även haft […]

post

Lättja – ett rekyleffektsökeri

I dag skulle jag prova lättja som drivkraft och det gick bra, även om jag inte direkt kom längre med min pjäs. Jag började dagen väldigt veligt med att driva omkring i en duvblå negligé utan något som helst mål. Lagade inte ens frukost, utan åt slött lite sylt med mjölk ur burk. Det gick […]

post

Drivrutin

Jag har inlett ett motivationsprojekt. Efter en lång, lång tids lealöshet insåg jag att det som saknades i mitt liv var driv. Jag bara sa att jag ville göra saker. I verkligheten ville jag ha saker gjorda, utan att egentligen ha gjort dem. Som till exempel pjäsen jag skriver på, Jag tycker mycket om den, […]

post

Avspänd läsning av bisarra nyheter

Att resa och vara på landet är helt olika saker. På resa är man igång och på tå och om sig och kring sig och kanske lite hysterisk varje dag, när man ställs inför utmaningar som obegripliga färdbevissystem. Eller sevärdheter som man kämpar sig in på genom att köa i timmar och sen skäms för […]

post

Auktionistas

När vi skaffade det här huset upptäckte vi snabbt att det hölls auktion i Broarna varje söndag. I början var det mest en rolig grej med utgångspunkten ”man kanske hittar nåt kul och användbart”. Men otäckt snabbt blev det ett beroendebeteende: ”vi måste hitta nånting till nästan vilket pris som helst och om det inte […]

post

Den svenska skolan förr i tiden

Vi hade ett intressant samtal om den svenska skolan. Jag beskrev min årskurs 7 i grundskolan som på många sätt påminde om filmen Alien: Någonstans i Nytorpsskolans korridorer fanns galna nior som man kunde vara säker på skulle göra en av följande saker om man stötte på dem: 1 – Pricka en med de koögon […]

post

Instrumentella minnesstunder och intelligent design

Har varit hemma i några dagar och läser om allt intressant som hänt i hembygden medan jag varit borta. Fastnade dock för en nyhet om en utveckling som tydligen pågått ett tag: Besökarantalet till minnesstunder vid begravningar har minskat. En förklaring som uppgavs var att vi idag har ”mer instrumentella kontakter” med våra medmänniskor. Kanske […]

post

Steinmo på resa: Berlin dag 4 – Att lämna ett pseudohem

Det är sista dagen inte bara i Berlin, utan på hela resan. I morgon bitti stiger vi upp tidigt, packar allt och åker hem. Men det blir så konstigt när man använder sig av sajter som airbnb.com och hyr människors hem istället för hotell eller semesterlägenheter. Jag menar inte att det inte är ett fantastiskt […]

post

Steinmo på resa: Berlin dag 3 – Mauerpark rehab

Vi skulle gå på mysig marknad. I Mauerpark. Vi satte klockan på tidig väckning. Vi gick upp och gjorde oss fina och åt en stadig frukost för vi skulle vara på marknad i många timmar. Det var nästan pirrigt. Alla spännande saker. Alla leende försäljare beredda att göra allt som krävs för att man ska […]

post

Steinmo på resa: Berlin dag 2 – Lite vedervärdigt åldrande

Det blir löjligt att beskriva alla loppisfynd, alla spännande områden, all mysig lunch, mysig middag, rolig live musik, sval, god öl i charmiga trädgårdar…det går inte. Jag kommer bara låta stört positiv, som om jag var sponsrad av kommunkontoret. Så jag ska koncentrera mig på ett litet eftermiddagsmys på en bar på Bergmannstrasse. Vi satt […]

post

Steinmo på resa: Berlin dag 1 – Lite för bra lite för snabbt

Det är nästan löjligt. Här har vi bott i Düsseldorf och Paris och det har varit okej, men ändå lite av en kamp. I Düsseldorf var det en kamp mot regn, kyla och ett kommunikationssystem som var svårt att omfamna i både tanke och hjärta. God öl, men lite stelt, med undantag för en ren […]

post

Steinmo på resa: Paris dag 7 – Irrelevant hörlursreklam

Vi lämnar nu Paris för Berlin och eftersom vi har en heldags bilkörning framför oss är jag lite i gnällstämning. Från dag 1 har en stor annonskampanj i metron lagt sordin på ett annars soligt sinne. Och det är extra irriterande eftersom själva produkten – Sennheiser hörlurar – är nånting som jag gillar och understundom […]

post

Steinmo på resa: Paris dag 6: Tar tillbaka allt

Jag har uttryckt mig i ganska negativa ordalag om Paris som shoppingstad. Det borde jag kanske inte ha gjort. Jag borde kanske gjort som den gamla Janis Joplin-sången så vist tipsar om: Try (just a little bit harder). Och gå på känsla. I närheten av den lägenhet vi hyrde såg jag en liten, liten vintagebutik […]

post

Steinmo på resa: Paris dag 5 – Ickeloppis och manouchemusik

Vi gick upp tidigt och åkte till Porte de Vanves för att går på den ”minsta, men varmaste och vänligaste av Paris loppmarknader”, (ännu ett bloggtips, att vi aldrig lär oss). Sen stod vi där och tyckte att marknaden kanske var lite väl liten, tills vi insåg att den var lika med noll eftersom en […]

post

Steinmo på resa: Paris dag 4 – åkte hem

Paris är ingen shoppingstad. Eller det kanske den är om man gillar att betala oanständigt mycket för ting man inte vill ha, eller är klärvoajant och i trance kan hitta butiker som säljer sånt man inte hittar hemma, till rimliga priser. Jag gör det i alla fall inte och gosse, har jag försökt! Jag tycker […]

post

Steinmo på resa: Paris dag 3 – Två turisttokar på Trocadero

Vi har intagit en hållning av att sky det turistiga, en självklarhet för folk som är förmer. Men förmerskapet kan bli lite tröttsamt och när man plötsligt inser att man gjort sig skyldig till en förmersks dödssynd – förutsägbarhet – tar man metron till Trocadero och trivs. Det blev riktigt spralligt, som det gärna blir […]

post

Steinmo på resa: Paris dag 2 – Pride & joy

Vi ramlade nästan bokstavligen in i Paris Prideparad. Ändlösa rader av polispiketer tidigare på dagen hade inte alls lett tankarna åt det hållet, utan mer fått mig att luta åt nån typ av Husbykravaller. Men plötsligt var den där, lite skör kanske, efter den nya lagstiftningen och alla protester. Många flak reste det modesta kravet […]

post

Steinmo på resa: Paris dag 1

I går var en transportsträcka då vi tog oss från Düsseldorf till Paris. Blev efter ankomsten lite överraskad över hur självklart barnfamiljer satt och drog öl efter öl på café medan barnen mutades med kakor och små lekkamrater. Fast sen kom jag ihåg att det var fredag. Fredagsmys. Då kändes det nästan som hemma. Vi […]

post

Steinmo på resa: Düsseldorf dag 3 – En trygg hamn med folk man kan

Tredje dagen här och vi besökte MedienHafen. En hamn har transformerats till område för arbete, lek och vila för folk och företag som gillar saker som sticker ut och upp. Allt är så stort, så stort, så man får känna sig som den mus i universum man de facto är. Det är spännande arkitektur och […]

post

Steinmo på resa: Düsseldorf dag 2 – försoningen

I går såg vi ingen som helst misshandel. Men å andra sidan tillbringade vi mycket av dagen i välmående citykvarter och på ett konstmuseum. Konstmuseerna har namn som påminner om svenska regementen: K20 och K21. Vi var på K20 och kunde se verk av Düsseldorfprofiler som Joseph Beuys, men även klassiska 10-talsmålningar av Picasso och […]

post

Steinmo på resa: Düsseldorf dag 1.

Vi kom hit i går och installerade oss i stadsdelen Flingern. Tog taxi till Altstadt. På vägen fick föraren hoppa ut och stoppa en man från att sparka en annan man som låg i motsatt körfält i huvudet. Sen åt vi middag och läste på om kända personer från Düsseldorf. Av fem stycken var en […]

aside

Jag har hamnat i ett vacuum. Inget flow, mer astmatisk kvävning. Det finns många orsaker och en är säkert hur gammal jag är. Om ett år är jag nästan 50. Jag tycker inte att jag har en kris, åtminstone inte på grund av ren ålder, men jag vaknar ibland och är säker på att jag är […]

aside

Jag har skrivkramp. Jag kan inte skriva. Ingenting kan jag skriva, knappt ens kom ihåg-listor, utan att känna ett starkt obehag och bita mig i läppen så den börjar blöda. Det här som jag skriver nu kan jag egentligen inte skriva, men jag har lurat mig själv, lite kbt light, genom att tänka på det […]

aside

Det här skulle bli inledningen på en era av disciplin och ordning. Inget Schlamperei mer, inga dagdrömmar eller meningslöst sjungande ut i tomma intet. Istället:  listor med punkter som bara stod där för att kunna bli strukna, sen, när de inte längre var så åtgärdskrävande. Det varade en hel dag och en bra bit in […]

aside

Plastikkirurg och plastikkirurg – det är en klinik där man får hjälp med saker som inte direkt klassas som sjukdomstillstånd, men kanske borde görra det. Som åldrande. Det känns inte naturligt, och absolut inte utvecklande. Det spelar ingen roll hur jag försöker maskera det bakom värdeord som livserfarenhet och mognad – om det nu ens […]