Jag såg sällan min pappa glad. Han skrattade ibland, men det lät aldrig som om han tyckte om det. Det var nog mest för att verka välvillig inför människor han brydde sig om. Familjen räknades inte riktigt dit.
Man arg var han nog mer eller mindre varje dag. Vanligast var utbrott framför tv:n under nyhetssändningar eller sportevenemang. Det spelade ingen roll om nån lyssnade eller inte, han satt gärna och höll en rasande föreläsning för sig själv. Men roligast var ju att gräla med nån annan. Till vardags var det oftast min bror, eller så var det nån förarglig granne som han hade stora uppträden med ute på gatan vid lämpligt väder.
Men det var vid firandet av bemärkelsedagar och traditionella helger som det verkligen blev fest. Då fick pappa träffa sin älsklingsmeningsmotståndare: sin svärson. De var inte som två hanhundar som ryker ihop vid första anblicken. Nej, nej – de kunde konsten att njuta av verbalt våld. Först lät de alla andra prata nervöst om vardagliga meningslösheter, medan de höll en låg profil och lät en vansinnesspänning klättra uppför väggarna.
Sen inledde en av dem med en replik av typen: ”Jag läste i tidningen att…” Och så svarade den andra med sarkastiskt intresse och sen tog det inte lång tid innan ett fullkomligt vettlöst politiskt gräl var igång. Och alla andra fick försöka hitta nånting annat att göra under de timmar som det pågick. Vilket var särskilt påfrestande på julafton när jag var barn, eftersom det ofelbart alltid föregick julklappsutdelningen.
Men det mest skrämmande var de personliga bråken, de som man inte visste vart de skulle ta vägen, de som gjorde att pappa tappade ansiktsfärgen och blev som vit glöd. Och den tysta vreden, som när pappa stod vid fönstret och rökte mitt i natten och väntade på att min bror skulle komma hem, med hundkopplet i handen och den vita glöden klar att bränna varenda bro tillbaka. Men då grep mamma in. Och min bror flyttades hastigt hemifrån. Och ett nytt oläkbart sår var upprivet i vår familj.
Det kan ju vara orsaken till att jag har lite svårt att bli arg på ett avspänt och lustfyllt sätt.
Lämna ett svar